Det är visst nån som är tillbaka
Såg min mor idag när jag gick hem från jobbet. Hon skulle i sann sosseanda bidra med att jobba för Sverige i 13 timmar till och sedemera gå på semester. Grattis till henne, ja man säger grattis när någon går på semester.
Åkte till Åskeåskesam i torsdag och hälsade på den mycket speciella människan Joel. Han är en god vän och jag har saknat honom. Just nu i efterhand kan jag inte riktigt förstå det, envisare människa får man leta efter. Men det är tjusningen med honom.
En annan kär vän var även där. Piell, a.k.a Gollum (Vilket är väldigt missvisande), som är en otrolig människa. Stor respekt för honom.
Kvällen gick ut på att lyssna på Björn Afzelius, "kommunisten", och Bruce Springsteen. Samtidigt tryckte vi i oss fin ost och pimplade vin i mängder. Vi kom aldrig ut till något ställe utan festen slutade med att jag satt på Joels balkong med Petter och förde sofistikerade samtal och försökte övertala honom att göra nåt vettigare med sitt liv eftersom han har stor potential. Tror inte jag lyckades tyvärr. Så han förblir nog en av dem som jobbar på fabrik och sedan åker utomlands för att göra samma visa om och om igen.
Har blivit väldigt imponerad av mina syskonbarn. De är väldigt väluppfostrade och inteligenta barn. Det är något jag är stolt över. Stor eloge till syster och hennes man.
Om jag hade haft mer än ett liv så hade jag ägnat ett av dem i form av en bonde som hade en egen gårdsbutik med kött från gården, ost från djuren och saft från gården. Jag hade antagligen bränt hemma med. Men nu har jag ju tyvärr bara ett liv och då prioriteras detta ganska långt ner på listan över saker jag vill göra.
En cykelsemester hägrar och det är verkligen något att se fram emot. Äntligen kunna komma iväg och bara njuta. Finns en urban legend som säger att jag inte kan cykla. Merparten av mina vänner har aldrig sett mig på en cykel. Men antagligen är det så att om jag hade haft rätt redskap från början av mitt liv så hade jag varit en av de bästa i världen på att cykla.
Dagens bedrift: Sprang hela Husebyrundan idag i ett bra tempo. Det är visst nån som är tillbaka...
Åkte till Åskeåskesam i torsdag och hälsade på den mycket speciella människan Joel. Han är en god vän och jag har saknat honom. Just nu i efterhand kan jag inte riktigt förstå det, envisare människa får man leta efter. Men det är tjusningen med honom.
En annan kär vän var även där. Piell, a.k.a Gollum (Vilket är väldigt missvisande), som är en otrolig människa. Stor respekt för honom.
Kvällen gick ut på att lyssna på Björn Afzelius, "kommunisten", och Bruce Springsteen. Samtidigt tryckte vi i oss fin ost och pimplade vin i mängder. Vi kom aldrig ut till något ställe utan festen slutade med att jag satt på Joels balkong med Petter och förde sofistikerade samtal och försökte övertala honom att göra nåt vettigare med sitt liv eftersom han har stor potential. Tror inte jag lyckades tyvärr. Så han förblir nog en av dem som jobbar på fabrik och sedan åker utomlands för att göra samma visa om och om igen.
Har blivit väldigt imponerad av mina syskonbarn. De är väldigt väluppfostrade och inteligenta barn. Det är något jag är stolt över. Stor eloge till syster och hennes man.
Om jag hade haft mer än ett liv så hade jag ägnat ett av dem i form av en bonde som hade en egen gårdsbutik med kött från gården, ost från djuren och saft från gården. Jag hade antagligen bränt hemma med. Men nu har jag ju tyvärr bara ett liv och då prioriteras detta ganska långt ner på listan över saker jag vill göra.
En cykelsemester hägrar och det är verkligen något att se fram emot. Äntligen kunna komma iväg och bara njuta. Finns en urban legend som säger att jag inte kan cykla. Merparten av mina vänner har aldrig sett mig på en cykel. Men antagligen är det så att om jag hade haft rätt redskap från början av mitt liv så hade jag varit en av de bästa i världen på att cykla.
Dagens bedrift: Sprang hela Husebyrundan idag i ett bra tempo. Det är visst nån som är tillbaka...
Kommentarer
Trackback
