Bergeskans

Man kanske börjar bli lite van med att bli morbror men det är alltid samma sköna känsla. En stolthet, ett barn att skämma bort och ytterligare ett skäl att komma närmare familjen. Fantastiskt mirakel hur barn skapas, men det är ju jävligt roligt med för annars hade vi snart dött ut. Min systerbror ville att ungen skulle heta Lucifer om det blev en kille, han har redan på tidiga dagar förstått meningen av humor hoppas jag. Det blev dock en flicka och alltså en chans till att få någon i släkten att bli en känd idrottare! Jag är iaf glad nu och det är också ett skäl till att få syskonbarn.

Snart iväg för föreningsmöte med VESPA. Hoppas det går smärtfritt.




Kan bli en riktig argbigga det där.