En helg i Paradiset

Efter att ha kommit igång med frukost på en OKQ8 så bar det av. Allbäck körde som en Gud och Hanneschh höll låda i framsätet. Fin musik strömmade ut från högtalarna och det tog inte lång tid innan vi kom till Högsby. Väl där åkte vi direkt till sporthallen för att supporta Högsby IK i deras kamp mot regerande svenska mästarna i futsal, Skövde. Det var ingen rolig historia och matchen var körd redan efter 3 minuters spel. Inget SMguld iår heller för Högsby. Men denna dag skulle inte kunna sänka de tre vännerna från Växjö, vårt uppdrag var bra mycket viktigare och skulle inte förstöras av dålig futsal. Jag kom inte på något speciellt att visa i Högsby utan vi fick nyckeln till casa del Gabbe och åkte dit och började bygga på en fylla som skulle hålla på till långt fram på småtimmarna. Hanneschh och Allbäck satt och väntade på att folket skulle anlända på traktorer och med stora prillor under läpparna. Detta hände inte men de verkade lika glada för det, om inte gladare?
Hanneschh som genom min blogg har blivit lite av en lokalkändis i Högsby. Meningar som "Vart är den där jävla Hanneschh?" och "Är Hanneschh här?" duggade flitigt under festen. Som till slut blev en sådan Högsbyfest som man är van vid, svårt att beskriva den i ord då jag aldrig minns så mycket från dem.
Boston var den ansvarsfulla fotbollspelaren som trillade hemåt runt klockan 4 på morgonen.
Gabbe lagade mat till oss mitt på natten och då powernappade Hanneschh i Gabbes säng.... trodde vi. Men när jag kom in för att hämta honom låg han i sängen med ett leende och victorytecken som skulle glädja vem som helst.
Jag, Allbäck och Hanneschh delade sedan säng vilket slutade med Allbäck i mitten då hierarki fortfarande lever i dagens samhälle. Hanneschh och Allbbäck bråkade om ett täcke som sedan visade sig vara två täcken. När vi vaknade var rutan precis som i bilen i filmen Titanic, resten får ni lista ut själva...

Vi överlevde resan och tyvärr kommer väl aldrig Högsby bli sig likt igen efter vårt besök. Tack Gabbe för allt och nej du var inte lika full som mig.

Nu ska det bli Super Bowl. Får se hur länge jag orkar men jag ska kämpa tappert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0