Bergeskans

Hjulet har börjat rulla här nu. Skolarbete, kårjobb, fester allt är som en ond cirkel precis som kostcirkeln.
Efter att ha börjat min tredje termin på statsvetenskapen där introduktionen gick ut på att skrämma upp alla studenter så mycket som möjligt har jag nu insett att det egentligen inte är någon skillnad från tidigare terminer.

Jag har fått en ond fiende i form av en fluga som verkar vara halvt utvecklingsstörd här i min lägenhet. Jag har döpt den till Konrad i ära till den nu försvunna killen på campus som inte hade någon underkropp. Mina desperata försök att döda honom, flugan menar jag då, har varit tama. Mest för att jag inte har en flugsmällare och helt plötsligt har insett att det är äckligt att slå ihjäl flugor. Fortsättning följer på Berget vs Konrad.

Det finns chans att det kommer dyka upp klipp på nätet där jag visar de nya nollorna hur det går till att dricka strårom. Just då kändes det som en bra idé medan just nu känns det ganska ocoolt (finns ens det ordet?) Dock ska jag slå ett slag för de nya nollorna. De finns potential i dem och många av dem verkar vara väldigt roliga människor.

Jag lovade mig själv att inte ha med Hanneschh så mycket i bloggen numera. Det är dock väldigt svårt att undanhålla honom då han är en nära person i mitt liv här och att han ger så många visdomsord som även ni borde få ta del av! För någon dag sen insåg vi att Hanneschh har vader som inte liknar några andra. Tjejer skulle antagligen säga att dem är vackra medans killar skulle säga att de är onormala, mest av avundssjuka troligtvis. Men det roliga är att när Hanneschh själv berättar om sina vader så kan han i samma mening få dem till både brutala och vackra. Imponerande.

Har haft inneboende här med i form av Sakkou, Boston Johansson och 91:an Karlsson. Det är ofta fullt hus.

Saknar många människor som inte är här längre. Det är tråkigt för mig men dom har kommit ut till verkligeheten vilket antagligen roar dem. Men det finns många kvar som förgyller mina dagar.